Foto

År 2000 anställdes jag vid gymnasieskolan i Herrljunga. Efter ett år anställdes även Thomas H, och vi två var de enda grabbarna i samma ålder. Vi blev inte automatiskt polare från början, men ganska snart upptäckte vi att vi hade ett liknande intresse i form av datorer. Thomas har alltid varit snäppet bättre än mig på datorer, så jag hade tur att jag kom ett år innan honom till Kunskapskällan eftersom jag kunde anställas som dataadministratör utan konkurrens. Efter några år fick Thomas för sig att börja fota. Själv hade jag fått ta hand om skolans hemsida, och det blev nödvändigt för mig att lära mig fotografering. Jag hade enbart tagit några bilder på en kennel när jag gick i mellanstadiet, och bilderna fanns i ett fotoalbum.

 

Därefter var tanken att jag skulle ta bilder under en klassresa i gymnasiet, men det blev bara en och en halv bild. Kameran gick nämligen sönder sedan… trodde jag. I själv verket var batterierna slut. Därför var det lurigt för mig att lära mig att fotografera, eftersom jag fick börja från the very beginning. Turligt nog var Thomas en bra lärare och han låg hela tiden ett steg före mig. Efter en tid började jag tycka att fotografering faktiskt var kul, och jag hade med mig kameran på lite mer udda tillställningar, som till exempel på min blivande frus kompis bröllop. Jag kunde inget om bröllopsfotografering, utan frågade bara om jag fick ta några bilder. Brudens kompis skulle ta de officiella bilderna, men på bröllopsdagen visade det sig att kompisens kamera hade gått sönder. Plötsligt var jag ensam bröllopsfotograf, utan att ha en aning om hur det skulle gå till. Självklart (hmm…) fick jag inte fota i kyrkan, annat än vid in- och utgång. Jag hade därför ca 20 sekunder på mig att få godtagbara kyrkobilder. Jag fick till en enda bild av godtagbar kvalitet. Fruktansvärt! Idag hade jag varit otroligt missnöjd även med den enda bilden, men då hade jag inget att jämföra med.

 

Bara någon månad efteråt skulle min bror gifta sig, och jag stod då inför en ännu tuffare uppgift: Jag skulle fota bröllopet, men även underhålla under middagen. Det var ju roliga uppdrag, så jag accepterade, men med facit på hand blev varken det ena eller det andra uppdraget något att skryta med. Jag lärde mig då att hålla mig till att ANTINGEN spela eller fota, och den regeln har jag hållit fast vid sedan dess. Nästan.

 

Kollegan Thomas hade samtidigt inbjudits till en kollegas bröllop, och fick blodad tand av att fota där. När Thomas föreslog att vi skulle fota bröllop tillsammans och för betalning, trodde jag att han skojade. Jag hade just lärt mig att trycka på knappen på kameran så att det alls blev en bild. På något sätt, jag förstår än idag inte hur han lyckades, accepterade jag till slut att fota bröllop ihop med honom. Det skulle visa sig att kombinationen av Thomas och mitt sätt att ta bilder var ett vinnande koncept. Thomas bilder var oftast de med stora vyer och helbilder på brudparet, medan jag gillade närbilder på huvuden eller en vacker nagel. Dessutom misslyckades jag alltid med någon viktig del av bilderna, men Thomas räddade mig gång på gång. Det första bröllopet vi fotade genom våra företag är detta:

Bröllop nummer ett

 

Endast vid ett enda tillfälle var situationen den omvända, alltså jag som räddade en viss typ av bild, vilket jag fortfarande är omåttligt stolt över. Tillsammans har vi fotat en massa bröllop och varit med om flera bra kurser. Ett minnesvärt bröllop var vi med om på Billingehus i Skövde. Vi brukar alltid se över kyrkan och omgivningarna först, och oftast vill brudparet fotas innan kyrkan. I detta fall skulle vigseln klaras av först, och först därefter hade brudparet tänkt sig de uppställda och regisserade fotona. Jag och Thomas gick därför in i kyrkan innan bröllopet för att spana in omgivningarna. Dessvärre var det en annan vigsel just då, och vi blev utmotade. Endast några minuter fick vi bekanta oss med kyrkan innan det var dags för vigselceremonin med brudparet vi endast hade talat i telefon med. Prästen, som troligen hade gått i pension för flera år sedan, skakade stelt hand med Thomas och förklarade att i den här kyrkan använder man inte blixt. Självklart ville vi inte börja med att bråka med prästen. Sedan undrade prästen vem jag var, och jag förklarade att vi fotade tillsammans.

“Nej, bara en fotograf”, bestämde prästen. Både jag och Thomas blev så förvånade att vi inte kom oss för att svara emot. Jag fick vackert sälla mig till publiken och fota från åskådarplats som alla andra gjorde. I just denna kyrka finns ett oerhört stort och vackert glasfönster framför altaret. Om man fotar från åskådarplats blir därför bakgrunden så ljus att allt framför det ljusa fönstret, till exempel brudparet, blir helt svart. Enda sättet att lösa detta är genom blixt, som vi var förbjudna att använda. Thomas hade blivit godkänd som officiell fotograf, så han fick ställa sig längst fram med ryggen mot fönstret, men jag då? Jag var vansinnigt irriterad, och när vigseln drog igång smög jag utmed väggen, några steg i taget. Jag chansade på att prästen inte skulle avbryta vigseln för att skälla på mig, och chansningen gick hem. Ett par meter i taget, gjorde att jag efter en lång stund lyckades ta mig fram jämsides med brudparet och prästen, och fota från sidan. Jag fick i alla fall några bra bilder.

 

Vid ett annat tillfälle skulle vi träffa ett brudpar vid kyrkan i Sandhem. Normalt rekommenderar vi att brudparet avsätter någon timme från det att vi slutar fota tills vigseln ska dra igång. Detta är mest till för att brudparet ska få chansen att ta det lugnt och fixa de sista detaljerna. Detta brudpar ville dock inte ha någon paus mellan fotandet och vigselceremonin. Som vanligt var brudparet sent, men när det började gå upp emot en halvtimme från den avtalade tiden kände vi stressen komma smygande. Thomas ringde för att fråga om de var på gång.

– Jaha, vi har bytt kyrka, har vi inte sagt det? blev svaret. Lyckligtvis var det bara några kilometer till den rätta kyrkan, men vi var rejält uppjagade när vi anlände till rätt kyrka, och insåg att brudparet skulle vara hyperstressat eftersom vi var så sena. Så blev det inte. Jag fick det aldrig bekräftat, men troligen hade bruden och brudparet något innanför västen som gjorde dem lugna, och det räddade bilderna. De blev bra.

 

Thomas har ett knivskarpt intellekt, och uppfattar omvärlden mycket snabbare än någon jag har träffat på. Detta gäller flygfän i synnerhet. Därför blev jag väldigt förvånad när vi packade bilen full av fotoutrustning, och Thomas missade att en svart fågel susade förbi precis ovanför mitt huvud och till synes ner i en snödriva bredvid mig. Det hade aldrig tidigare hänt att Thomas missat en sån händelse… och det hände inte den här gången heller, visade sig… När jag dubbelkollade utrustningen, visade det sig att det var en av mina dåligt förankrade kameror jag hade kastat rakt upp i luften över mitt eget huvud. I panik började jag gräva i snödrivan, och hittade kameran oskadd, tack vare all snö. Pust! Vid ett annat tillfälle höll det på att gå illa igen för min utrustning. Jag stod på en brygga och fotade ett brudpar, när det började regna. Därför stoppade jag in blixten i bröstfickan för att skydda den, men glömde snabbt den åtgärden. Nästa gång jag böjde mig framåt för att få en bra bild, hördes ett ljudligt “klonk”! Jag hade glömt stänga bröstfickan med blixten, och blixten för fyra och ett halvt tusen hade glidit ut och träffat kanten på bryggan. En centimeter mer åt vänster så hade det varit morsning och goodbye med den blixten.

 

Jag och Thomas har vid minst två tillfällen varit på kurs och fotat modeller. Vi har även varit på Liseberg och lekt, och på egen hand har jag fotat himlen under ett nyår i Falköping. Eftersom det verkade lämpligt med ytterligare en högskolekurs i att fotografera, sökte jag och hamnade i Vårgårda. I slutet på kursen uppmanades vi att lämna in var sin bild från sommaren, och dessa skulle vara med i en tävling bland de som läste kursen. Alla bilder visades och kommenterades var för sig, och eftersom vi hade fått se så många bilder utan att min hade visats, bestämde jag mig för att jag nog hade glömt att lämna in någon. Plötsligt dök bilden ändå upp, som den nästa bästa bilden i hela tävlingen. Bilden finns på den här sidan, och har ett träd i mitten med såväl gräs som vatten runt omkring. Det hela var mycket oväntat, och mitt pris blev en  som drev kursen. Om jag skulle påstå att jag blev förvånad och stolt är dessa beskrivningar definitivt inte några underdrifter. Slutligen fick jag chansen att fota en konsert som transporterats till Falköping från Karlstad. Såväl solisten som sångarna och körledaren var sanslöst bra, men jag har dessvärre inte ljudet till den konsert som så småningom turnerade till England.

 

Team Mysaks bröllopshemsida

Jag har fått tillåtelse att lägga ut några av de bröllopsbildspel jag är mycket nöjd med. Thomas har fotat hälften av de jag nu fått tillåtelse att visa upp:

Bjertorp

Skövde

Djurbilder

Naturbilder

Musikkonsert: Queen-låtar

Ishockey med AIK

Modellfoton 1

Modellfoton 2

Nätter

Bilder på en bebbe

 

 

 

 

Jag tog inte bilder alls under ett år, och bestämde mig därefter för att jag inte kunde fota längre. För säkerhets skull bad jag min tidigare körledare, Annbritt W, att få komma in på en elevkonsert och ta några bilder. Faktum är att bilderna blev, riktigt, riktigt… usla. Jag hade alltså rätt i att jag inte kunde fota mer. Fast… jag hade ju inte ansträngt mig särskilt mycket för att ta bilderna. Konserten hölls i Falköpings stadsteater. Därinne var det fullständigt svart överallt utom på delar av scenen. Blixt fick av förklarliga skäl inte användas. Jag bestämde mig för ett försök till, det absolut sista. Resultatet blev betydligt bättre, och efter att jag skapat en bildvisning på Internet hamnade länkarna både på Ållebergsgymnasiets hemsida och på Falköpings kommuns hemsida. Det gjorde mig stolt!

Bildspel – första delen

Bildspel – andra delen

Bildspel – tredje delen

 

Naturbilder

 

För några år sedan frågade en god vän mig om jag kunde fota hans barn. Jag är inte så van vid att fota barn, även om jag och vännen Thomas H. tidigare hade testat den typen av foto. Denna gång var jag ensam, så jag tog med mig svart bakgrund för att se hur det skulle bli. Resultatet finns här:

Bebbefoto

 

Bröllop, sommaren 2011

Bröllop, sommaren 2012

Bröllop, sommaren 2012

Bröllop, sommaren 2013

Bröllop, sommaren 2013

 

Vännen och spelkollegan Anders B bad mig under hösten att fotografera en utomhusspelning han och några till hade. Jag svarade ja omedelbart, och hade förväntat mig ganska bra musik mot en ljusgrå himmel. Som vanligt hade jag fel. Musiken och musikanterna var något av det absolut bästa jag har hört under alla år i Falköping med omnejd, och eftersom spelningen var så sent på kvällen var allt svart överallt, utom på scenen. Det gav mig en utmaning och det tog mig en stund att klara. Bilderna i sådana här situationer blir inte så som man önskar sig om man använder blixt. Bilderna finns på länken nedan, tillsammans med Anders inspelning av en av låtarna.

Spelning för The Beer Nuts

 

Dessutom föreslog Anders att vi skulle försöka få med bilden – med hans text – i Falköpings Tidning. Vi skickade in två av bilderna, och en av dem kom med tillsammans med texten:

 

 

 

 

 

 

Dock förändras bilder tämligen radikalt när de hamnar i en tidning. Så här ser bilden ut från början:

 

 

 

Jag är oerhört nöjd att jag – synnerligen oväntat – lyckades få med en bild i Falköpings Tidning.

 

 

 

När jag skulle cykla till en vän för några månader sedan, fick jag för mig att jag skulle ta med mig en kamera. Jag kunde själv inte förstå varför kameran skulle vara med, men på vägen tillbaka från vännen tog jag några bilder på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag mailade bilderna till den som har hand om hemsidan och hon mailade vidare till rektorn. En av bilderna hamnade på skolans Facebooksida, vilket jag blev förvånad och lite stolt över.

 

 

Lustigt nog valde man den bild jag i efterhand inte kunde minnas att jag skickat. De bästa av bilderna kom istället inte med, men smaken är som bekant inte samma för alla:

 

Tillsammans med Thomas H besökte jag tre platser vid lämpliga tillfällen och fotade. Resultatet är från Skövde, Falköping och Göteborg.

Foton på ljus

 

 

 

En dag skulle jag vakta en vovve. Jag är inte strålande bra på det, men hunden var lugn och snäll, lyckligtvis. Det fick mig att fota.

Foton på vovve

 

 

 

 

Under några månader ägnade jag mig åt att fotografera ett gäng blommor…

Foton på blommor

 

 

 

 

 

Japp, jag köpte lite blommor bara för att fota desamma. Eller så köpte jag blommorna av andra skäl, och kom på att det dessutom kunde vara kul att fota…

Foton på rosor

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har alltid vetat att det inte går att fotografera med så kallade kallefåner (=mobiltelefoner på ren svenska). Bara för sakens skull har jag testat. Det blir ju inte samma sak om det är amatörgrejer…

Foton med kallefånen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I början av min och vännen Thomas karriär som fotografer bad en bekant till oss att fota en bebis. Detta var något helt nytt för mig och Thomas. Mina bilder blev skapliga, med tanke på en betydligt sämre kamera och betydligt sämre kunskaper om att fota jämfört med idag.

När vi ändå var på plats fotade vi också vänner till vår vän. De bilderna finns här:

Bebba.

Jag fotade på egen hand en bebbe och några barn, bara några veckor efter att minstingen fötts. Barnens föräldrar fotade jag och Thomas när de gifte sig, så barnen kände tydligen igen mig. De sprang fram och tillbaka som yrväder. Minstingen var däremot synnerligen irriterad för att jag fotade.

Tre barn.

Pippijåglar kan också vara kul att fota. Här kommer några från

 

Nordens ark,

Jåglar2

och från

Tåkern.

Några

Ljus-bilder

kan också vara av intresse.

 

Nyligen fick jag och Thomas frågan om vi ville fotografera en nytillkommen bebbe till det första gifta par vi fotograferade för fem år sedan. Paret var det första uppdraget vi fick på våra företag och det var lika roligt den här gången! Bildspelet finns

här.

 

 

 

 

Återigen har jag och Thomas besökt Nordens ark. Denna gång ser bilderna ut

så här.

 

Ett bröllop genomfördes i augusti. Den nu gifte mannen skapade en egen hemsida av de bilder vi tagit, och senare på dagen när vi hade lämnat paret, fortsatte andra att fotografera. Bilderna finns här fram tills att man ser två ryggar. Jag tycker bilden är ganska kul!

“Ansvariga för samtliga foton fram till denna punkt, är Thomas Hansson och Mathias Clenow (som kallar sig Team Mysak). Att anlita externa fotografer var, kände vi, en nödvändig lyx, så att våra bröllopsgäster skulle kunna koncentrera sig i första hand på att vara just gäster. När bilderna nu kommit oss tillhanda tycker jag också att dom gjorde ett helt förträffligt jobb—ett stort tack både till dom och musikerna, som gjorde var dag ännu mer speciell!”

 

Parets egna bröllopssida.

 

 

 

Ett par gånger har jag och Thomas fått frågor om vi kan fota bebbar, alltså ta barnbilder. Vi har gjort det ett par gånger, och några av bilderna har vi sammanställt här:

Bebbesida.

 

 

 

 

 

 

 

Julkonsert med Rongedal

Som avslutning på året fick jag en fråga av mycket goda vänner, bland andra Mikael O och Ann-Britt W, om jag kunde komma till deras framträdande och fota kören samt de kända artisterna Rongedal. Proffsen Rongedal tillsammans med Falköpings Sångsällskap? Mitt svar var självklart innan frågan ställdes. Jag fick för mig att jag BÅDE skulle fota OCH filma. Skulle det vara möjligt? Jag tog med två kameror för att testa, och tänkte att om jag mot förmodan klarar att både fota och filma samtidigt kanske kan jag klippa ihop filmerna sedan? Trots allt skulle det bli två föreställningar eftersom så många sökt biljett. Dock tänkte jag inte på att jag hade behövt filma med båda kamerorna samtidigt för att kunna klippa ihop allt. Nu filmade jag istället båda föreställningarna med en kamera, och det blir naturligtvis inte så bra att klippa ihop det. Tänk om det till exempel gick snabbare att sjunga en sång första gången jämfört med andra. Att klippa ihop det blir meningslöst. Det kom jag på sent på kvällen, och då var det för sent. Jag är sanslöst smart ibland… eller ganska ofta…

 

 

Bilderna

(alltså hälften av de bilder som blivit skapliga) finns på länken ovan.

Filmerna

som finns i länken efter varandra är obearbetade, men godkända av de mycket trevliga artisterna och de ännu trevligare deltagarna i kören.

 

Liseberg

gav till slut bort några bilder innan året var till ända.

 

 

 

 

 

…men eftersom jag inte kunde låta bli att pilla på hemmafronten fick det bli en uppdatering av bröllopsbilderna på min och Thomas hemsida. Hälften av de tidigare bilderna finns kvar och hälften är nyare bröllop.

 

Team Mysak – bilderna